Präglad på Jesus

Ännu en Wordpress.com blogg


Lämna en kommentar

Gåvor i funktion

Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet. (Rom 12:6-8)

Här lyfter Paulus fram sju olika gåvor och tjänster som är nödvändiga för att en församlings gemenskap ska fungera och utrycka verklig gemenskap i Kristi kropp. Det behöver finnas människor med profetisk gåva som kan lyssna in Guds tilltal till församlingen och uppenbara Guds vilja och väg mot framtiden. Det behövs människor som har tjänandets eller omsorgens gåva så att de behov som finns i gemenskapen kan lyftas fram. Det behövs människor som har gåvan att tydliggöra Bibelns undervisning och under Andens smörjelse och inspiration vägleda människor in i Guds ord och löften. Det behövs människor som har gåvan att trösta och uppmuntra andra, som har gåvan att ge och göra det frikostigt och i överflöd, det behövs människor med gåvan att leda och andra att visa barmhärtighet.

Och att Paulus nämner just dessa gåvor i det här sammanhanget beror på att de alla behövs för att en församling ska kunna leva i sann och djup och överlåten gemenskap där ingen lämnas utanför utan var och en är innesluten i Guds kärleksfulla omsorg – man är varandras lemmar och man är till för varandra.

Den stora och viktiga frågan är hur får vi tag på det här och hur får vi det att fungera i vår gemenskap? Nyckeln ligger i den första raden. Vi har fått olika gåvor och vi har fått dem utifrån Guds nåd, dvs det är inget som vi tar oss själva. Det leder till att om gåvorna ska komma i funktion behöver vi lägga av våra förutfattade meningar, lägga ned vår prestige (som ju också ibland uttrycks i skepsis gent mot allt tal om Andens gåvor) och öppna oss för hur Gud i sin nåd vill använda just oss. Och så behöver vi upptäcka att när Gud gör något i och genom oss och Andens gåvor kommer i funktion så är det något som är helt naturligt.

Paulus skriver att vi har fått olika gåvor. Och det är ju lika självklart som det faktum att vi är olika och har olika personlighet, erfarenhet och längtan. Det betyder att när du känner att Gud har gett dig en, eller flera, gåvor att bruka för honom så kommer just de gåvorna att uttryckas utifrån just dina förutsättningar:
  • Ditt hjärta – vad du brinner för.
  • Dina naturliga gåvor och förmågor.
  • Din personlighet.
  • Dina erfarenheter genom livet.

Och detta är oerhört befriande. För det betyder att du och jag kan slappna av och låta Gud använda oss precis sådan som vi är och precis så som han vill. Det gör tjänandet i de andliga gåvorna till något naturligt och något som är en tillgång till hela gemenskapen.

Man skulle kunna definiera andliga gåvor som gudomliga förmågor som den helige Ande ger till varje troende enligt Guds tanke och nåd för hela församlingens bästa. Och var och en av oss har fått några sådana för att kunna tjäna Gud och andra på bästa sätt.

John Ortberg berättar om sina svenska förfäder att när de emigrerade till Amerika fick de med sig en finservis. Den paketerades omsorgsfullt i en trälåda. Och precis som man förr i tiden hade ett rum i svenska hem som kallades finrum eller salen, ett rum som bara användes vid speciellt fina tillfällen, så skulle denna porslinsservis sparas till ett speciellt fint tillfälle. Och bröllop, dop och födelsedagar kom och gick – men inget var fint nog för att ta fram servicen. Till slut glömdes den på vinden.

Så kan det vara också med våra gåvor. Vi har fått dem av Gud och vill kanske vänta på rätt tillfälle att använda dem. Men det blir inte av och till slut faller allt i glömska. Därför är det så viktigt att varje kristen söker att upptäcka, ta vara på, använda och utveckla sina andliga gåvor! För om din gåva inte kommer i funktion fattas det något viktigt. Paulus undervisar om gåvorna i 1 Kor 12 och säger: ”I var och en visar sig den helige Ande så att det blir till nytta för hela församlingen.” (1 Kor 12:7 LB) När du börjar bli nyfiken på och sedan upptäcker dina gåvor så kommer det att visa dig vägen till Guds vilja för ditt engagemang i församlingen och din tjänst för andra.

Bibeltexter att läsa och fundera över

  • 1 Kor 12:4-7
  • 1 Kor 14:1-5, 26-31
  • Ef 4:11-13

Samtalsfrågor

  1. Mångfalden i församlingen tydliggörs utifrån alla de olika gåvor som den Helige Ande ger till den troende. Hur kan vi ge ännu större utrymme för olika gåvor att komma i funktion i vår församlingsgemenskap?
  2. Vad tänker du om att hur en gåva kommer till uttryck i en människas liv också är beroende av den människans hjärta, naturliga gåvor, personlighet och erfarenheter? Är det bra eller dåligt?

Bönefokus

  • Bed om att Gud ska tydliggöra för dig vilken eller vilka gåvor han har utrustat dig med.
  • Be att fler människor i vår församling ska hitta sina andliga gåvor och komma i funktion i en tjänst i Guds rike.

Veckans utmaning

Bejaka de olikheter som finns i församlingen när det gäller personligheter, hjärta och erfarenheter. Låt det vara en tillgång så att Andens gåvor får fullödiga uttryck i församlingsgemenskapen.

Annonser


Lämna en kommentar

Till för varandra

Det finns en rad i det Paulus skriver i beskrivningen av hur vi är som Kristi kropp som utmanar mig och som gör hela beskrivningen av trons liv i gemenskap så spännande. Paulus skriver såhär:

Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. (v.4-5)

Men ordagrant lyder den sista raden: Men var för sig är vi varandras lemmar. Vi är inte bara till för varandra, vi har del i varandra och i varandras liv. Det som sker i mitt liv angår dig och det som sker i ditt liv angår mig. Det finns så mycket av kristen individualism i vårt tänkande där den enskildes fokus blir på sin egen tro och eget liv. Men du kan aldrig tjäna och tillbe Jesus, du kan aldrig tjäna och älska Gud – utan att tjäna och älska din nästa och din bror och syster i Kristi kropp.

När jag samtalar med människor runt omkring vårt land om att se nya församlingar växa fram hör jag ofta att man längtar efter ett sätt att vara församling där människor är överlåtna till varandra och tjänar varandra och är delaktiga i och delar varandras liv. Man längtar efter att se församlingar växa fram som uttrycker en Kristi kropps gemenskap – inte bara verksamhet och allmänmänsklig gemenskap.

Delaktigheten i varandras liv bygger på att du och jag har framburit våra liv i överlåtelse till Jesus. Vi har gett oss som offergåva i tacksamhet för allt han gjort för oss. Och så utrustar Gud oss genom den helige Ande med gåvor – övernaturliga gåvor. Eftersom församlingen Kristi kropp är övernaturlig i sin konstitution så byggs den också upp, uppehålls och leds genom övernaturliga gåvor och tjänster. Också detta är så tydligt i alla de sammanhang där Paulus beskriver församlingen som Kristi kropp. Vi är en kropp med många lemmar och vi tjänat varandra och Guds rike i en mångfald av gåvor som alla är uttryck för Guds Ande och Guds nåd i och genom våra liv.

I vår text lyfter Paulus fram sju olika gåvor och tjänster som är nödvändiga för att en församlings gemenskap ska fungera och utrycka verklig gemenskap i Kristi kropp. I en församlingsledning behöver det finnas människor med profetisk gåva som kan lyssna in Guds tilltal till församlingen och uppenbara Guds vilja och väg mot framtiden. Det behövs människor som har tjänandets eller omsorgens gåva så att församlingens ledning kan lyssna in vad som sker i gemenskapen. Det behövs människor som har gåvan att lyfta fram Guds ords undervisning och under Andens smörjelse och inspiration vägleda människor in i Guds ord och löften. Det behövs människor som har gåvan att trösta och uppmuntra andra, som har gåvan att ge och göra det frikostigt och i överflöd, det behövs människor med gåvan att leda och andra att visa barmhärtighet.

Och att Paulus lyfter fram just dessa gåvor i det här sammanhanget beror på att de alla behövs för att en församling ska kunna leva i sann och djup och överlåten gemenskap där ingen lämnas utanför utan var och en är innesluten i Guds kärleksfulla omsorg – man är varandras lemmar och man är till för varandra.

Bibeltexter att läsa och fundera över

  • 1 Kor 12:4-11
  • Ef 4:11
  • 1 Petr 4:10-11

Samtalsfrågor

  1. Beskriv din längtan efter gemenskap och delaktighet?
  2. Är det skillnad mellan en kristen gemenskap och annan gemenskap? Och om det är så, hur uttrycker sig den skillnaden?
  3. På vilket sätt kan vi vara varandras lemmar, som Paulus uttrycker det?
  4. Mångfalden i församlingen tydliggörs utifrån alla de olika gåvor som den Helige Ande ger till den troende. Hur kan vi ge ännu större utrymme för olika gåvor att komma i funktion i vår församlingsgemenskap?

Bönefokus

  • Bed om en fördjupad erfarenhet av gemenskap i vår församling.
  • Be att fler människor i vår församling ska hitta sina andliga gåvor och komma i funktion i en tjänst i Guds rike.

Veckans utmaning

Läs de olika bibeltexterna som handlar om de andliga gåvorna och be Gud visa dig på vilket sätt han vill använda dig och utrusta dig för tjänst för andra och för Guds rike.


Lämna en kommentar

Ett gensvar på vad Gud har gjort

Därför ber jag er [] vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det ska vara er andliga gudstjänst. (Rom 12:1)

När Paulus börjar det här kapitlet med ordet  därför  hänvisar han till allt han redan skrivit. Det som nu kommer har sin grund i:

  • vad Gud gjort genom Jesus (3:23-24)
  •  försoningens verklighet (3:25-26)
  • Guds stora kärlek (5:5-8)
  • att vi har dött och uppstått med Jesus och att det därför inte finns någon fördömelse för den som är i honom (6:4-8, 8:1-2)
  • att vi har fått Hans sons ande i oss och ropar Abba Fader till Gud (8:15-17)
  • att Gud gett oss allt med Jesus (8:31-32)
  • att inget kan skilja oss från hans kärlek (8:38-39)
  • Guds handlande med oss människor och med sitt egendomsfolk (kap 9-11)

Därför uppmanar jag er, säger Paulus, att gensvara på Guds handlande i era liv…

Trons liv är alltid ett gensvar på vad Gud har gjort för oss genom Jesus! Och att leva i det gensvaret är utgångspunkten för den slags gemenskap som Paulus vill beskriva i Romarbrevets tolfte kapitel!

Det gensvaret är anledningen till att det finns en riktning i våra liv. Det är den riktning som vi från början varit skapade till men som så ofta kommer ur kurs. Det är riktningen mot Gud!

Vi talar mycket om lovsång och tillbedjan i vår tid – och det är både riktigt och gott. Men det kan, paradoxalt nog, väldigt ofta hamna i både yta och känslor. Det är känslan som tillbedjan ger som vi söker – när det egentligen är föremålet för vår tillbedjan – Gud – vi borde söka. Det som Paulus uppmärksammar oss på är en form av tillbedjan utan ord och utan känslosvall. ”Frambär er själva som ett levande och heligt offer” står det i B2000. Ordagrant står det ”frambär era kroppar”.

När Jesus gav sitt liv för oss på korset frambar han sin kropp som ett offer för vår skull. På ett motsvarande sätt får vi frambära våra kroppar som ett ständigt utgivande där vi ger oss till Gud i kärlek och lovsång till honom. Det är det som är korsets paradox och kraft i den troendes liv.

Det är när inte bara känslan får vara med utan hela livet – hela min fysiska existens – som min tillbedjan blir verklig. Att ge sin kropp, att ge sitt liv, att ställa sig helt till Guds förfogande och att göra det kontinuerligt – dag för dag – det är denna lovsång och tillbedjan och överlåtelse som är det gensvar som behagar Gud. För när du burit fram dig själv – din kropp – till Gud tillhör du inte längre dig själv utan honom. Och jag tror att det är själva grunden för församlingens sanna och djupa gemenskap.

Bibeltexter att läsa och fundera över:

  • Matt 16:24-25
  • Hebr 13:15-16

Samtalsfrågor:

  1. Berätta vad Gud har gjort i ditt liv – t ex hur du blev frälst. På vilket sätt känner du att ditt liv är ett gensvar på vad Gud har gjort för dig?
  2. Ibland upplever man en slags motsättning mellan det som är andligt och mänskligt i vissa sammanhang. Paulus är tydlig med att inte göra den uppdelningen här. Hur kan vi följa Paulus i spåren och hålla samman det andliga och det kroppsliga i vår relation till Gud?
  3. Jesus bar fram sin kropp som ett offer för vår skull, när han dog på korset. Vad betyder Jesu förebild för hur vi bär fram vårt liv som offergåva till Gud.
  4. Formulera din egen bön/dikt/sång där du uttrycker ditt gensvar till Gud för vad han har gjort för dig – låt dina tankar formas till ord för att kunna bli till handling.

Bönefokus:

  • Låt bönestunden bli ett tillfälle till överlåtelse och tacksägelse.
  • Använd dina/era böner/diktier/sånger.

Veckans utmaning:

Hela ditt liv är menat att vara ett gensvar på Guds kärlek! Hitta några praktiska sätt där du kan ge uttryck för det gensvaret i relation till andra människor.