Präglad på Jesus

Ännu en Wordpress.com blogg


Lämna en kommentar

Du är skapad för att glädja Gud

Tillbedjan är en viktig del av alla kulturer och religioner. Man kan gå så långt som att säga att tillbedjan är, vare sig människor erkänner det eller inte, en viktig del av varje människas liv. Det är så därför att tillbedjan hör ihop med hur vi är skapade som människor. Det är dels ett av de primära syftena med våra liv och dels något som ger livet innehåll, mål och mening.

Vad du tillber eller vem du tillber säger något fundamentalt om ditt liv och vem du är! I sin stora katekes säger Luther att Gud är den som vi ”väntar oss allt gott av och som man i all nöd tar sin tillflykt till.” Och lite senare i samma sammanhang säger han att det som du fäster ditt hjärta på och förlitar dig på är i själva verket din gud. Det är detta som frågan om tillbedjan avslöjar och som gör den så viktig att reflektera över.

Slaget som jag ser det står om ditt hjärta. I det bud som Jesus kallar det största och det främsta står det

Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta, med hela din själ och med hela ditt förstånd. (Matt 22:37)

Utan att ha denna prioritering rätt blir det svårt att få ordning på andra delar av livet. Det var därför som profeterna i gamla testamentet var så tydliga i att varna för det de kallade för avgudadyrkan, dvs för tillbedjan av andra saker/gudar än den ende sanne och levande Guden.

Avgudadyrkan ledde bort från ett äkta liv och förde med sig så många avsteg från det som är gott, rätt och sant. Det blir genom våra liv, vad som finns i dem, vilka prioriteringar som vi gör och vilka värderingar vi har väldigt tydligt vilken gud vi tillber. Så tillbedjan handlar inte bara om vad vi sjunger för sånger eller vilka ord vi säger i olika böner. Tillbedjan är i grunden hjärtats inställning till Gud.

När Jesus mötte den samariska kvinnan och började samtala med henne kom det samtalet till slut in på ämnet tillbedjan. Hon frågade Jesus om var det är man ska tillbe Gud om det ska vara rätt. Och Jesus tydliggör att det inte handlar om platsen för tillbedjan utan om sättet man tillber på.

Den tid kommer, ja, den är redan här, då sanna gudstillbedjare skall tillbe Fadern i ande och sanning. Ty så vill Fadern att man skall tillbe honom. (Joh 4:23)

Att tillbe i ande är att leva i direkt gemenskap med Gud genom den helige Ande. Det behövs inga omvägar. Det behövs inga platser eller tempel. Vi kan när som helst ge oss själva och vårt hjärtas kärlek till honom.

Att tillbe i sanning innebär att vår tillbedjan behöver ske utifrån en äkta relation med Jesus, han som är Sanningen. Men det innebär också att vi får komma till Gud i vår tillbedjan utan masker och utan förbehåll och utan att behöva skämmas. Vi är välkomna som vi verkligen är.

Det är det största offer vi kan ge. Och vi har egentligen inget annat att komma med. Paulus uppmanar oss i Rom 12:1 att ”frambära oss själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud.” Dvs när du och jag kommer till Gud sådana vi verkligen är och ger oss till honom i tillbedjan och överlåtelse så är det en gudstjänst, en tillbedjan , som gläder Gud.

Ibland har människor svårt att se på det som hände på korset som en handling av tillbedjan. Men vad Jesus gör är att han frambär sig själv, hela sitt liv i lydnadens och tillbedjans yttersta konsekvens när han dör på korset. Han dör inte bara för vår synd. Han död är en tillbedjan som behagade Gud. Och när Jeus kallar oss att ta upp vårt kors och följa honom så finns också denna dimension med i den kallelsen. Jesus blir vår förebild att ge hela vårt liv som en offergåva till Gud.

Konsekvensen av att bära fram sig själv som en offergåva till Gud är att vi genom vår tillbedjan betonar att vi nu inte längre tillhör oss själva utan tillhör honom. Hela vårt liv tillhör nu Gud! Och hela livet behöver därför också vara en tillbedjan inför Gud. Det är intressant att notera att det engelska ordet för gudstjänst och tillbedjan ”worship” egentligen betyder att bära fram något som har värde eller att ge värde till något. För Gud har din tillbedjan värde. För Gud har ditt liv ett oändligt och evigt värde. Att ge sitt liv till Gud eller inte är ingen ovesäntlig fråga. Din tillbedjan betyder något för Guds hjärta.

Hur lever man sitt liv som tillbedjan? Det fanns på 1600-talet en fransk munk som hette Broder Lorens. Han arbetade i klostrets kök med att laga mat, diska och städa. Hans tillvaro var väl inte så väldigt andlig kan man tycka. Det är väl inte för att framleva sitt liv i ett mörkt kök som man går i kloster. Men Broder Lorens kom på att han inte behövde alla de där yttre sakerna för att leva nära Gud. Han började öva sig i att göra varje syssla han fick som en gudstjänst till Gud, som en tillbedjan som skulle ära Gud. I ett brev till en kvinna som han var andlig vägledare för skriver han:

Öva inget tvång på er själv genom särskilda regler eller fromhetsövningar. Vänj er så småningom vid att offra ert hjärta till honom då och då under dagens lopp, mitt under era arbetsuppgifter, ja, i varje ögonblick om ni kan.

Tillbedjan handlar om att öva sig i att leva i Guds närvaro.

En djupare dimension av det som Broder Lorens talade om finner vi hos profeten Jesaja i ett kapitel som handlar om rätt fasta och rätt gudstjänst, Jesaja 58. Såhär skriver han om rätt fasta och jag tänker att det också handlar om vår tillbedjan av Gud.

Detta är den [tillbedjan] jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge den hemlöse stackaren husrum, ser du en naken så kläd honom, vänd inte dina egna ryggen! (Jes 58:6-7)

Det Jesaja talar om är också tillbedjan i ande och sanning! Det är tillbedjan som behagar Gud. Om vi glömmer bort denna dimension av gudstjänst och tillbedjan så är det något som fattas i vår kristna tro och vår förståelse av tillbedjan blir felaktig. Sann gudstro och sann tillbedjan har alltid som konsekvens rättfärdighetens, kärlekens och barmhärtighetens gärningar därför att tillbedjan för oss i samklang med Guds eget hjärta.

Den vi tillber eller det vi tillber definierar vilka vi är och hur våra liv ser ut. Ett liv nära Guds hjärta förvandlar alltid gudstillbedjaren till att bli mer lika Jesus. Det handlar inte om dej! Det handlar om Gud och Guds syften. Och det hela börjar när vi inser att tillbedjans centrum är Jesus och inget annat.

 

Till slut några frågor att fundera över och samtala om:

  1. Vad tänker du om att alla människor på ett eller annat sätt tillber något och att denna tillbedjan faktiskt definierar deras hela liv?
  2. Vad betyder det för dej att tillbe Gud i ”ande och sanning”?
  3. Rom 12:1 talar om att ge hela sitt liv som en offergåva till Gud. Hur känner du inför det Paulus skriver? Vilka hinder ser du för att det ska ske i ditt liv?
  4. Vad tycker du? Kan man göra som Broder Lorens och använda vanliga tråkiga arbetsuppgifter och omvandla dem till möjligheter till bön och tillbedjan? Vilka saker i ditt liv skulle du vilja förvandla till bönemöjligheter?
  5. Kan man para ihop tillbedjan och arbete för rättvisa?
  6. Var finns ditt hjärta i allt som handlar om lovsång, tillbedjan och gudstjänst?
Annonser